Invånarnas syn på kulturutbudet
Om indikatorn
En central målsättning i såväl Hallands kulturstrategi som i den nationella kulturpolitiken är att konsten och kulturen ska prägla samhällsutvecklingen. I Hallands kulturstrategi läser vi exempelvis att Halland ska vara en attraktiv och innovativ plats där konst och kultur formar och berikar samhället.
En viktig förutsättning för att nå målsättningen är just kulturutbudets attraktivitet ur ett medborgarperspektiv. Om kulturutbudet inte är attraktivt för medborgaren används det inte och kulturen får en mindre roll i samhället. Vad som är ett attraktivt kulturutbud är emellertid en subjektiv fråga och varierar väsentligt mellan målgrupper. Frågans subjektiva natur gör den svår att studera med registerstatistik, men det finns en enkätundersökning som hjälper oss svara på frågan om vad hallänningen tycker om det lokala kultur- och nöjesutbudet.
I SCB:s stora medborgarundersökning, som riktas till medborgare i alla Sveriges regioner, får kommunens invånare tycka till om sin kommun och dess verksamheter. Två frågor är särskilt relevanta utifrån vår frågeställning:
- Vad tycker du om det lokala kultur- och nöjeslivet i kommunen? (tex. konstutställning, teater, konserter etc.)
- Vad tycker du om kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet?
Medborgarundersökningen är en urvalsundersökning, vilket betyder att det är ett urval av befolkningen som svarar på enkäten. Genom en viktningsmetodik räknas sedan svaren upp för att vara representativa för en kommun eller region som helhet.
Viktigt att notera är att frågorna i enkäten avser individens syn på kommunens kulturutbud och kulturarbete och inte det kulturutbud som finns i andra delar av regionen. Svaren aggregeras dock till regional nivå, vilket ger oss en samlad bild av vad Hallands invånare anser om kulturutbudet i regionens kommuner.
Analys
I Halland ger 79 % av invånarna ett högt betyg till det lokala kultur- och nöjesutbudet i sin kommun, vilket betyder att de svarat “bra” eller “mycket bra” på frågeställningen. Det gör att Halland har den högsta andelen höga betyg i landet. Riksgenomsnittet ligger på 65 %.
Som alltid med urvalsundersökningar finns det en viss osäkerhet i resultaten. Därför beräknar man så kallade konfidensintervall, som motsvarar det intervall som anger osäkerheten i skattningen och som, om undersökningen upprepades många gånger, skulle fånga det sanna värdet i 95 % av fallen. När vi analyserar resultaten kan vi konstatera att skillnaden mellan Halland och riksgenomsnittet är statistiskt säkerställd på 95-procentig nivå, det vill säga att konfidensintervallen inte överlappar. På samma signifikansnivå kan vi även konstatera att Halland har en statistiskt säkerställd högre andel höga betyg än minst 15 andra regioner. Sammantaget är hallänningen jämförelsevis nöjd med kultur- och nöjeslivet i sin kommun.
Studerar vi i stället den andra frågan, Vad tycker du om kommunens arbete för att främja det lokala kulturlivet?, är andelen höga betyg generellt lägre för samtliga regioner. Halland har 67 % höga betyg här, vilket är den näst högsta nivån i landet efter Västerbotten. Riksgenomsnittet ligger på 58 %. Antalet svaranden är lägre på den här frågan vilket gör att osäkerheten blir högre. Vi kan här bara konstatera att skillnaden mellan Halland och dessa regioner är statistiskt säkerställd på 95-procentig nivå gentemot Blekinge och Jämtland.
En slutsats vi kan dra är emellertid att många hallänningar är nöjda med det lokala kultur- och nöjeslivet i sin kommun, men att en något lägre andel ger ett gott betyg till kommunens arbete med att främja det lokala kulturlivet. Ett mönster som syns i större delen av landet.
Studerar vi den historiska utvecklingen ser vi att andelen hallänningar som ger ett högt betyg till det lokala nöjes- och kulturutbudet ökat med 14 procentenheter sedan 2021. Ökningen ligger utanför osäkerhetsintervallet och skillnaden är därför statistiskt säkerställd på 95-procentig nivå. Andelen som ger ett högt betyg till kommunens arbete med att främja det lokala kulturlivet har under samma period också ökat med 14 procentenheter. Denna förändring ligger dock inom osäkerhetsintervallet och vi kan därför inte statistiskt bekräfta ökningen.
