Analys av Hallands styrkeområden

Regioner har olika komparativa fördelar

Hur ekonomisk aktivitet fördelas geografiskt är en viktig förklaring till varför utvecklingen i Sveriges regioner kan skilja sig så kraftigt över tid. Olika regioner har över tid specialiserat sig inom olika verksamheter: Göteborg inom fordon, Kiruna inom gruvor, Borås inom textil, som ett fåtal exempel. Denna geografiska fördelning av ekonomisk aktivitet, förstärkt av framväxten av globala värdekedjor, får stor påverkan på den enskilda regionens konkurrenskraft och sårbarhet. Men vad är det som gör att vissa regioner utvecklar dessa specialiseringar?

En av de grundläggande anledningarna till att branschstrukturen skiljer sig åt mellan regioner är att företag inom olika branscher har olika etableringspreferenser. Ytstora verksamheter, såsom tillverkningsindustri eller större transport- och lagerverksamheter, söker sig traditionellt dit markpriserna är låga och där transportmöjligheterna är goda. Därför är dessa verksamheter vanligare på landsbygden. Samtidigt finns det företag som är bundna till där insatsvarorna finns, exempelvis utvinning, skogs- eller jordbruk. Dessa typer av verksamheter finns därför främst där dessa resurser finns tillgängliga. För kunskapsintensiva tjänsteföretag är det däremot viktigt att finnas nära den högutbildade arbetskraften, vilket gör att de föredrar att etablera sig i större städer.

Ovan exempel ger en något förenklad bild av verkligheten. Men en viktig slutsats är att branschstrukturen i en region i hög grad påverkas av vilka som är regionens komparativa fördelar, det vill säga de unika egenskaper som gör regionen särskilt attraktiv för specifika branscher och verksamheter. En komparativ fördel kan vara många olika saker, såsom en naturresurs, ett geografiskt läge eller en specifik typ av kompetens.

Ankarföretag och externa stordriftsfördelar

Många regionala specialiseringar är ett resultat av att det byggts ett kluster runt ett så kallat ankarföretag. Ankarföretagen kan beskrivas som storföretag med starka varumärken som driver innovation och investerar i forskning och utveckling. Ankarföretagen har stor betydelse för den närliggande geografin och är ofta en slags motor för entreprenörskap i regionen. Dels för att underleverantörer och andra närbesläktade verksamheter etableras i närhet till företaget, dels för att den kunskap som byggs upp i verksamheten leder till avknoppningar och nya startups. Volvo, SAAB, SSAB och IKEA är exempel på traditionella ankarföretag i Sverige, men även mindre välkända större bolag kan spela stor roll för näringslivsstrukturen i en enskild region.

Ett centralt begrepp i sammanhanget är så kallade externa stordriftsfördelar (också kallat externa skalekonomier). Externa stordriftsfördelar är faktorer som bidrar till att sänka företags produktionskostnader, men som är externa för de enskilda företagen.

När de externa stordriftsfördelarna är specifika för en enskild bransch kan det bidra till att en regional specialisering uppstår. Låt säga att ett framgångsrikt företag inom möbeltillverkning har etablerat sig i en region. Företaget växer över tid och det finns nu ett stort utbud av kompetent arbetskraft på platsen. Detta motiverar fler närbesläktade verksamheter och underleverantörer att etablera sig i regionen, vilket leder till att myndigheterna beslutar att förbättra infrastrukturen i området. Efterfrågan på arbetskraft fortsätter växa och kommunen startar därför en yrkesutbildning inom möbelsnickeri. Tillsammans med universitetet går flera företag ihop för att upprätta ett forskningsinstitut med fokus på hållbar möbeltillverkning, och jobbyten mellan företagen i regionen leder till att kunskap och teknologier får spridning. Sammantaget leder alltså koncentrationen av närbesläktade företag till en rad olika kostnadsfördelar, vilket motiverar ännu fler företagsetableringar på platsen.

Ovan exempel ger en bild av hur vi traditionellt brukar föreställa oss hur ett kluster uppstår och vilken betydelse en större etablering kan få för en region. Men utvecklingen inom digital teknologi och omställningen till en tjänsteekonomi betyder emellertid att det kan finnas anledning att till viss del revidera vår förståelse för vad som påverkar företagens lokaliseringsmönster idag. De "nya ankarföretagen" med techbolag såsom Spotify, Kry och Klarna präglar sannolikt inte det geografiska närområdet på samma sätt som våra traditionella storföretag, då den geografiska lokaliseringen av underleverantörer och samarbetspartners är av mindre betydelse för företag som i huvudsak är verksamma digitalt.

Balansen mellan specialisering och diversifiering

Koncentration av närbesläktad verksamhet sänker produktionskostnaderna för enskilda företag, främjar kunskapsutbyte och innovation, och kan bidra till att utmärka regionen på en internationell marknad. Regional specialisering kan därför bidra till stärkt tillväxt, men det kan också innebära en sårbarhet. En hög koncentration av företag och anställda inom ett fåtal branscher riskerar låsa in politiska och ekonomiska resurser, vilket hämmar förnyelse i näringslivet. I händelse av större nedläggningar eller branschspecifika chocker kan det också utgöra en stor sårbarhet för den regionala ekonomin att förlita sig för mycket på enstaka företag och branscher.

De regioner som varit mest konkurrenskraftiga i rådande ekonomiska strukturer kännetecknas snarare av att ha mer diversifierade branschstrukturer, vilket betyder att sysselsättningen är jämnt fördelad mellan många olika branscher. Diversifierade regioner är mindre sårbara mot externa chocker, och kan erbjuda många olika typer av jobb för boende och potentiella inflyttare. I diversifierade ekonomier kan dessutom externa stordriftsfördelar leda till spännande nya innovationer och samarbeten, när verksamheter inom olika branscher interagerar och delar kunskap sinsemellan.

De mest diversifierade ekonomierna hittar vi i regel i storstadsregionerna, då de har en tillräckligt stor inhemsk marknad och arbetskraftspool för att många olika typer av branscher ska kunna växa på platsen. Mindre regioner är däremot oftast mer specialiserade, då de i regel inte har det marknadsunderlag som krävs för att ha en stor branschbredd. Näringslivet i mindre regioner präglas därför ofta av ett fåtal näringar och enskilda större arbetsgivare. Eftersom den inhemska marknaden är begränsad är ofta mindre regioner dessutom mer beroende av export, vilket i sig kan utgöra en sårbarhet vid händelse av globala konjunktursvängningar.

Sammantaget kan vi konstatera att diversifiering är något att eftersträva inom regional utvecklingspolitik, i meningen att bredda och förnya näringslivet för att främja ökad produktivitet och tillväxt. Men samtidigt behöver en sådan breddning utgå från den kunskapsbas och näringslivsstruktur som redan finns i regionen, då nya industrier och branscher behöver tillgång till relevant kunskap och erfarenhet för att utveckla sina verksamheter.

Att hitta en framgångsrik balansgång mellan specialisering och diversifiering är på många sätt det som policykonceptet "smart specialisering" handlar om, att utifrån existerande styrkor och genom innovationer och entreprenörskap främja diversifiering av näringslivet, för att komplettera och förnya den regionala ekonomin. Det gäller alltså att hitta en balans mellan att utnyttja regionens komparativa fördelar och samtidigt skapa förutsättningar för förnyelse och diversifiering. Genom en sådan ansats kan regioner både stärka sin konkurrenskraft inom befintliga styrkeområden och bygga upp omställningsförmågan för framtiden.

Relationsindex och klusteranalys

I analysens första steg har vi studerat de kunskapsmässiga relationerna mellan branscher i Halland. Utifrån en databas med registerdata från SCB, som omfattar samtliga sysselsatta i Sverige över tid, har vi analyserat hur arbetskraft flödar mellan Hallands branscher under perioden 2008–2023. Utifrån datan över jobbyten har vi sedan beräknat ett relationsindex för varje branschpar där det förekommit branschbyten under perioden. Ett högt indexvärde betyder att två branscher har haft många jobbyten i förhållande till vad man kan förvänta sig givet branschernas storlek och rörligheten på arbetsmarknaden i stort. Ett högt indexvärde tyder alltså på att det finns starka kunskapsmässiga kopplingar mellan branscherna. Vid beräkningen av relationsindexet har vi tillämpat den metod som presenteras i Tillväxtanalys rapport Metod och data för att mäta skill relatedness. Vi hänvisar dit för en mer detaljerad beskrivning av beräkningsförfarandet.

Baserat på relationsindexet har vi sedan genomfört en klusteranalys med Louvain-metoden, en metod som delar upp ett nätverk i kluster genom att gruppera noder som är tätare kopplade till varandra än till resten av nätverket. Resultatet av analysen är åtta branschkluster där ingående branscher har stora arbetskraftsflöden sinsemellan, vilket betyder att de delar humankapital och har starka kunskapsmässiga kopplingar. Varje kluster har manuellt delats in i branschgrupper utifrån en verksamhetsmässig logik, för att enklare identifiera styrkor och nyanser inom respektive kluster.

Ett antal branscher har inte tilldelats ett kluster via nätverksanalysen då de inte haft ett tillräckligt stort antal jobbyten eller tillräckligt starka relationer med andra branscher. Detta gäller i huvudsak mycket små branscher. De branscher som har tilldelats ett kluster täcker emellertid över 90 procent av den totala sysselsättningen i Halland. För branscher utanför nätverksanalysen har klustertillhörighet fastställts manuellt, baserat på klustertillhörigheten för närliggande SNI-koder. Detsamma gäller SNI-koder som helt saknar sysselsättning i Halland men som inkluderats för att möjliggöra rättvis beräkning av lokaliseringskvot på kluster- och branschgruppsnivå.

Textanalys

Det andra steget i analysen är att ge en kvalitativ beskrivning av respektive klusters karaktär. Beskrivande texter har tagits fram för tre dimensioner: vilka typer av verksamheter som finns inom klustret, var Hallands eventuella styrkor ligger inom respektive kluster, samt vilken typ av produktion de största företagen inom klustret bedriver.

Som stöd i arbetet har språkmodellen Claude från Anthropic använts. Det underlag som textanalyserna bygger på är SCB:s officiella innehållsbeskrivningar för respektive SNI-kod på femsiffrig nivå, samt verksamhetsbeskrivningar för de 20 största företagen inom respektive kluster, hämtade från Bolagsverket.

Instruktionen till modellen har varit att sammanfatta det tillgängliga underlaget utan att göra egna tolkningar eller tillföra information som inte finns i källmaterialet. Samtliga texter har därefter granskats och justerats manuellt av analytiker.

Analys av branschgrupper

I analysens tredje steg har vi analyserat samtliga branschgrupper inom respektive kluster utifrån ett statistiskt perspektiv. Analysen bygger på ett batteri av indikatorer som är relevanta i ett specialiserings- och innovationsperspektiv.

Storlek mäts som antal sysselsatta i branschen i Halland och ger en bild av branschens ekonomiska tyngd i regionen.

Lokaliseringskvoten mäter andelen sysselsatta i Halland i förhållande till andelen sysselsatta i riket. Ett värde över 1,0 indikerar att regionen är specialiserad inom branschen jämfört med det nationella genomsnittet och är därför ett mått på branschens relativa styrka i Halland.

Marknadsandelen mäts som Hallands andel av de sysselsatta i branschen nationellt, och rankas i förhållande till övriga regioner. En hög rankning indikerar att Halland är en av landets starkaste regioner inom branschen i absoluta tal, och är därför ett viktigt komplement till lokaliseringskvoten som i stället beskriver styrkan i relativa termer.

Förekomsten av storföretag är en binär indikator som anger om det finns minst ett företag med 250 eller fler anställda i branschen i Halland. Storföretag fungerar som viktiga motorer för klusterutveckling, entreprenörskap, samt forskning och innovation.

Historisk tillväxt mäter förändringen i sysselsättning under perioden 2008–2024, och indikerar om branschen är expanderande eller krympande.

Produktivitet mäts som branschens förädlingsvärde i förhållande till antal sysselsatta. Eftersom förädlingsvärden i grunden beräknas på företagsnivå, och då företag kan ha verksamhet i många olika regioner, har värden regionaliserats utifrån hur stor andel av företagets totala lönesumma som betalas ut på arbetsställen i regionen. Produktivitet är ett av de absolut viktigaste måtten på konkurrenskraft.

Kunskapsinnehåll mäts som hur stor andel av de sysselsatta i branschen som har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Indikatorn fångar branschens avanceringsgrad ger en fingervisning om branschens förutsättningar att anamma ny teknik och bedriva innovationsarbete.

Exportintensitet mäts som branschens exportomsättning (varor och tjänster) i förhållande till branschens totala omsättning. Exportvärden och omsättning registreras på företagsnivå och har därför regionaliserats utifrån hur stor andel av företagens anställda som finns i regionen.