Konjunkturläget i Halland

Konjunktur och stämningsläge i Sverige

BNP-prognos

Sverige befinner sig sedan ett par år tillbaka i en lågkonjunktur. Men ekonomin återhämtar sig och lågkonjunkturen är på väg att ebba ut. I sin senaste prognos bedömer Konjunkturinstitutet att BNP-tillväxten landar på 3 % under 2026, att jämföra med 1,4 % under 2025 och 2 % under 2024.

Stämningsläget i ekonomin

Barometerindikatorn, som visar det sammanvägda stämningsläget för hushållen och näringslivet, låg i september på 107,1. Det är över det historiska genomsnittet (100), vilket betyder att det för närvarande är ett starkare stämningsläge än normalt i den svenska ekonomin.

Hushållens konfindensindikator har ökat kraftigt de senaste månaderna och ligger nu på den högsta nivån sedan december 2021 (102,2). Indikatorn visar nu på ett normalt stämningsläge bland hushållen.

Konfidensindikatorn för näringslivet har stigit sex månader i rad och ligger nu på 109,3, vilket visar på ett starkt stämningsläge. Inom de olika branscherna varierar stämningsläget från 106,3 (tillverkningsindustrin) till 112,1 (handel).

Konjunkturindikatorer för Halland

Sysselsättningsgrad och arbetslöshet

Även på arbetsmarknaden finns tecken på att ekonomin återhämtar sig. Jämfört med juli föregående år har sysselsättningsgraden i Halland ökat från 85,4 till 85,6 procent och arbetslösheten minskat från 4 till 3,7 procent. Jämför vi med resten av landet har Halland ett starkt arbetsmarknadsläge; arbetslöshetsnivån är 1,3 procentenheter lägre än i riket och sysselsättningsgraden 3,1 procentenheter högre.

Både Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknadsläget kommer fortsätta förbättras i takt med konjunkturåterhämtningen.

Arbetslöshetens sammansättning

Arbetslöshetsnivåerna i Halland varierar mellan olika grupper. För inrikes födda låg arbetslöshetsnivån i juli på 2,4 procent, vilket var 7,5 procentenheter under nivån för utrikes födda.

Gapet mellan inrikes och utrikes födda har dock minskat det senaste året. Arbetslösheten för utrikes födda har sjunkit med 1 procentenhet sedan juli förra året, att jämföra med inrikes födda där vi ser en minskning på 0,1 procentenheter under samma period. Arbetslösheten för inrikes födda har under en längre tid legat på en stabilt låg nivå. Det innebär att utrikes födda idag står för en stor del av sysselsättningstillväxten, eftersom en betydande del av arbetskraftsreserven finns i denna grupp.

För män ligger arbetslösheten på 3,8 procent (en minskning med 0,4 procentenheter). För kvinnor ligger arbetslösheten på 3,7 procent (en minskning med 0,2 procentenheter). Att arbetslösheten minskar mer för män är en signal om ett förbättrat konjunkturläge, då män i högre utsträckning än kvinnor arbetar i konjunkturkänsliga branscher.

Ungdomar (20 - 24 år) är en av de grupper som drabbas först vid en lågkonjunktur, som en följd av att de är sist in på arbetsmarknaden. I juli uppgick ungdomsarbetslösheten i länet till 3,7 procent. Jämfört med motsvarande månad föregående är det en minskning med 0,6 procentenheter.

Av de som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland i augusti (8 594 personer) tillhör två tredjedelar grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Här ingår personer med kort utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning samt personer som är 55 år eller äldre.

Av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland har 39 procent saknat arbete i mer än 12 månader, varav 78 procent av gruppen utgörs av personer med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Detta är en grupp som har en särskilt sårbar position på arbetsmarknaden.

Arbetstillfällen i Halland

Lågkonjunkturen har bidragit till minskad aktivitet bland arbetsgivare i landet. Under långa perioder har tillväxten i nya arbetstillfällen varit negativ. Men i takt med att konjunkturen börjat återhämta sig har också aktiviteten ökat bland arbetsgivarna. I juli ökade antalet arbetstillfällen i Halland med 0,4 procent på årsbasis, en något lägre nivå än riksgenomsnittet (0,5 procent). I faktiska tal motsvarar Hallands tillväxt en ökning med 635 arbetstillfällen.

På grund av förändringar i Försvarsmaktens redovisning av sina arbetsställen, en förändring som särskilt påverkar Halland, har statlig sektor exkluderats från statistiken. Detta för att möjliggöra jämförbarhet över tid och mellan regioner.

Utveckling på branschnivå

Jämfört med andra regioner har Halland en hög andel sysselsatta inom branscher som bygg, handel och hotell och restaurang. Koncentrationen mot branscher som drivs av inhemsk konsumtion gör Hallands ekonomi särskilt sårbar för minskad köpkraft hos hushållen, vilket delvis förklarar den svaga sysselsättningsutveckling som varit i Halland de senaste åren.

De senaste månaderna ökar dock sysselsättningen igen och en analys på branschnivå visar att flera av Hallands stora branscher bidrar till ökningen. I faktiska tal är det framför allt juridik och ekonomi, vård och omsorg, hotell och restaurang samt handel som bidrar till tillväxten. Byggsektorn, som tidigare under lågkonjunkturen haft en mycket negativ utveckling, har nu en normal aktivitet och ökar också sin sysselsättning. Men flertalet branscher har fortsatt en lägre aktivitet än normalt. Däribland finans och försärking, IKT och fastighet.

Varsel och nya lediga jobb

Både antalet varsel och nya lediga jobb fungerar som tidiga tecken på hur regionens arbetsmarknad kan utvecklas framöver. Generellt tyder många nya lediga jobb på att sysselsättningen kommer att öka, medan fler varsel ofta pekar mot en högre arbetslöshet. Det är dock viktigt att komma ihåg att varken annonserade tjänster eller utfärdade varsel alltid leder till faktiska anställningar eller uppsägningar.

I augusti registrerades 1 215 nya lediga jobb på Arbetsförmedlingen, vilket är en minskning med 239 tjänster jämfört med motsvarande månad förra året. Den låga nivån vittnar om en fortsatt dämpad efterfrågan hos arbetsgivare i regionen.

Varselnivåerna har sjunkit tillbaka till låga nivåer efter en topp vid slutet av 2024 och början av 2025. Under årets åtta första månader har hittills 273 varsel registrerats. Det är en betydligt lägre nivå än motsvarande period 2025, då 597 varsel hade registrerats.

Befolkningsutveckling

Vid utgången av juli 2026 uppgick folkmängden i Halland till 346 763 personer. Hittills i år har befolkningen i Halland ökat med 673 invånare. Det är Hallands svagaste befolkningsökning för årets sju första månader under hela 2000-talet. Men i relativa termer är det den näst starkaste ökningen under perioden bland landets regioner. Den svaga befolkningstillväxten är med andra ord en nationell trend, som bland annat förklaras av lägre invandring, lägre födelsetal och ökade dödstal när befolkningen får en äldre sammansättning.

Bostadsbyggande

Höga räntor och låg befolkningstillväxt är bidragande orsaker till att bostadsbyggandet bromsat in i Halland. Men det finns tendenser till en ökad byggtakt. Under det andra kvartalet påbörjades 216 nya bostäder i Halland, vilket är en högre nivå än både 2025 och 2024, och lika många påbörjade bostäder som 2023. Under andra kvartalet färdgiställdes 139 bostäder, vilket är en låg nivå jämfört med tidigare under 2020-talet.