Konjunktur och stämningsläge i Sverige
BNP-prognos
Sverige befinner sig sedan ett par år tillbaka i en lågkonjunktur. Ekonomin är på väg att återhämta sig och lågkonjunkturen väntas ebba ut under 2027. I sin senaste prognos bedömer Konjunkturinstitutet att BNP-tillväxten landar på 2,2 % under 2026, att jämföra med 1,5 % under 2025 och 2 % under 2024.
Stämningsläget i ekonomin
Barometerindikatorn, som visar det sammanvägda stämningsläget för hushållen och näringslivet, låg i maj i nivå med det historiska genomsnittet (100). Barometervärdet visade på 99,3 vilket enligt Konjunkturinstitutets definition betyder att det för närvarande är ett normalt stämningsläge i ekonomin.
Barometerindikatorn dras ned av ett fortsatt dystert stämningsläge bland hushållen (92,4). Konfidensindikatorn för näringslivet indikerar ett normalt stämningsläge (103,3). Inom de olika branscherna varierar stämningsläget från 100 till 109.
Konjunkturindikatorer för Halland
Sysselsättningsgrad och arbetslöshet
Arbetsmarknaden har försvagats till följd av det dämpade konjunkturläget. Samtidigt finns tecken på att en återhämtning har inletts. Jämfört med mars föregående år har sysselsättningsgraden i Halland ökat från 82,9 till 83,1 procent och arbetslösheten minskat från 4,8 till 4,5 procent. Jämför vi med resten av landet har Halland ett starkt arbetsmarknadsläge; arbetslöshetsnivån är 1,1 procentenheter lägre än i riket och sysselsättningsgraden 3,1 procentenheter högre.
Både Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen bedömer att arbetsmarknadsläget kommer fortsätta förbättras i takt med konjunkturåterhämtningen. Men det väntas dröja till 2027 innan arbetslösheten har stabiliserats på normala nivåer.
Arbetslöshetens sammansättning
Arbetslöshetsnivåerna i Halland varierar stort mellan olika grupper. För inrikes födda låg arbetslöshetsnivån i mars på 2,8 procent, vilket var drygt 9 procentenheter under nivån för utrikes födda
Arbetslösheten för inrikes födda har under en längre tid legat på en stabilt låg nivå. Det innebär att utrikes födda idag står för en stor del av sysselsättningstillväxten, eftersom en betydande del av arbetskraftsreserven finns i denna grupp. Arbetslösheten för utrikes födda har sjunkit med 0,8 procentenheter sedan mars förra året, att jämföra med inrikes födda där vi ser en minskning på 0,1 procentenheter under samma period.
Ungdomar (20 - 24 år) är en av de grupper som drabbas först vid en lågkonjunktur, som en följd av att de är sist in på arbetsmarknaden. I mars uppgick ungdomsarbetslösheten i länet till 5,8 procent. Jämfört med motsvarande månad föregående är det en kraftig minskning med 1 procentenhet.
Av de som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland i maj (8 270 personer) tillhör två tredjedelar grupper med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Här ingår personer med kort utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning samt personer som är 55 år eller äldre.
Av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i Halland har 43 procent saknat arbete i mer än 12 månader, varav 78 procent av gruppen utgörs av personer med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden. Detta är en grupp som har en särskilt sårbar position på arbetsmarknaden.
Arbetstillfällen i Halland
Efter nästan två år med negativ tillväxt i arbetstillfällen ökar aktiviteten bland arbetsgivare i Halland. I mars ökade antalet arbetstillfällen i länet med 0,2 procent på årsbasis. I faktiska tal motsvarar det en ökning med 287 arbetstillfällen. Under lågkonjunkturen har jobbtillväxten i Halland långa perioder varit svagare än i riket som helhet, men sedan sommaren 2025 är tillväxten i nivå med riksgenomsnittet.
Utveckling på branschnivå
Jämfört med andra regioner har Halland en hög andel sysselsatta inom branscher som bygg, handel och hotell och restaurang. Koncentrationen mot branscher som drivs av inhemsk konsumtion gör Hallands ekonomi särskilt sårbar för minskad köpkraft hos hushållen, vilket delvis förklarar den svaga sysselsättningsutveckling som varit i Halland de senaste åren.
De senaste månaderna ökar dock sysselsättningen igen och en analys på branschnivå visar att flera branscher bidrar till ökningen. I faktiska tal är det framför allt vård och omsorg, juridik och ekonomi, hotell och restaurang, samt handel som bidrar till sysselsättningstillväxten. Flertalet branscher har fortsatt en lägre aktivitet än normalt. Däribland stora branscher såsom bygg, tillverkning och utbildning.
Varsel och nya lediga jobb
Både antalet varsel och nya lediga jobb fungerar som tidiga tecken på hur regionens arbetsmarknad kan utvecklas framöver. Generellt tyder många nya lediga jobb på att sysselsättningen kommer att öka, medan fler varsel ofta pekar mot en högre arbetslöshet. Det är dock viktigt att komma ihåg att varken annonserade tjänster eller utfärdade varsel alltid leder till faktiska anställningar eller uppsägningar.
I maj registrerades 1 771 nya lediga jobb på Arbetsförmedlingen, vilket är en minskning med 865 tjänster jämfört med motsvarande månad förra året. Den låga nivån vittnar om en fortsatt dämpad efterfrågan hos arbetsgivare i regionen.
Varselnivåerna har sjunkit tillbaka till lägre nivåer efter en topp vid slutet av 2024 och början av 2025. Under årets fem första månader har hittills 226 varsel registrerats. Det är en betydligt lägre nivå än motsvarande period 2025, då 485 varsel hade registrerats.
Befolkningsutveckling
Vid utgången av april 2026 uppgick folkmängden i Halland till 345 957 personer. Hittills i år har befolkningen i Halland minskat med 133 invånare. Bortsett från 2024 är det Hallands svagaste befolkningsökning för årets fyra första månader under hela 2000-talet. Att befolkningen i Halland, liksom i Sverige, ökar i en historiskt låg takt beror bland annat på minskad invandring och ett lågt barnafödande.
Bostadsbyggande
Höga räntor och låg befolkningstillväxt är bidragande orsaker till att bostadsbyggandet bromsat in i Halland. Under första kvartalet påbörjades 203 nya bostäder i Halland och 66 bostäder blev färdigställda. Det är en låg nivå jämfört med tidigare under 2020-talet.